Bidraget från Havsbadsrestaurangen!

2 120 kronor, insamlade drickspengar, från personalen på Lysekils Havsbadsrestaurang är nu insatta på vårt konto. En verklig fin idé av det härliga gänget att samla ihop ett bidrag under kvällen då Lysekil Charity Concert genomfördes. Tack igen! Vi önskar er alla en fortsatt härlig sommar. (Foto: www. vastsverige.com)

Sofia!

Sofia och hela gänget på Havsbadsrestaurangen hade många gäster som kunde se Lysekil Charity Concert under kvällen. De samlade in alla drickspengar och kom upp med en rejäl bunta sedlar efter concerten. Allt till Cancerfonden. En sådan fin handling kommer vi alltid att minnas. Tack!

Anna och Hasse!

Hasse, ägare av Bokia i Lysekil, och hans medarbetare Anna har varit stora entusiaster och stöd för Lysekil Charity Run från dag ett. Det är helt underbart med sådana människor och utan deras hängivna arbete hade det här projektet inte varit möjligt. Vi tackar dem av hela vårt hjärta.

Han kände igen oss!

Han kom på sin fina asfaltsracer, "rätt märke och rätt färg", medlem i en känd cykelklubb. Ha sa: "Men det är ju ni som springer från Stockholm till Lysekil. Vilket sammanträffande. Jag har läst om er på bloggen! Hur mår ni?" Vi fick en trevlig pratstund med Jens Näsholm. Jens berättade att han cyklade från Stockholm till Fiskebäckskil under tre dagar. Vilken energi vi fick! En ung vältränad man följer oss på bloggen. Han drog vidare och sa: "Jag och min flickvän ska försöka komma till Lysekil Charity Concert! Vilket möte!

1 juni. Vilodag i Hova

Vi gjorde en rundvandring i Hova, hittade statyn av Stickan Andersson. Jag lärde mig nya saker av Ronny Steen, hotellägare, mångsysslare och en helskön kille. Nu vet jag hur vi kan sända ut webbradio hela dygnet under framtida Lysekil Charity Run. Vi tittade på EM-finalen. Nu ska vi dra iväg mot Mariestad.

Vi är nu gjort halva Lysekil Charity Run!

Idag 13:07, Dag 9, kom vi till Viby Krog och nu har vi klarat av halva distansen. Vi firade med en liten skumpa och tio minuters tupplur. Sol och vind, helt perfekt. Vi mår bra. Laxå nästa!

Massvis med folk vid starten, applåder, kameror surrar och vi är ute i radion. Starten gick och när vi kom fram till Västerbron kom vi på att allt var så lugnt kring oss och vi undrade om någon tänkte på oss. Vi kände oss helt ensamna. Då började sms komma och vi förstod att René Descartes fras Cogito, ergo sum "Jag tänker, alltså finns jag" måste vi byta ut till "Jag är på nätet, alltså finns jag". Eller "Jag springer, alltså finns jag". Tankarna var lite spretiga så här i början.

"Vad har folk för hjärnor", sa Gunnar när vi kom ut på gamla vägen mot Södertälje. Mängden skräp som folk slänger ut från bilar ligger i drivor, trots att man hela tiden håller på att städa våra vägrenar i landet. Det var som en chock för oss. Ännu mer chockade var vi när bilister tutade på oss, vevade ner rutor och sa "Vi har precis hört om er på radion". En egendomlig och bisarr upplevelse. Personligen kände jag att jag var på väg in i en "Twilight Zone".

Och så håller vi på att vräka i oss "skräpmat" efter vägen. Vad gör man när man kommer in i en tätort, svettig, flåsande och ska äta. Det ska gå fort, blodsockret är lågt och vi lägger tiden på att förklara för folk vad vi håller på med, få dem att sända in ett sms-bidrag till Cancerfonden. De flesta tittar storögt på oss några sekunder, undrande blickar. Någon tar fram sin mobil och sänder in 50 kronor. Det funkar så bra!

6 VM Guld, 1 VM Silver, 6 VM Brons, 2 OS Brons

Vi får uppmuntran av Magdalena Forsberg att klara av 507 km! Deltog i en utställning för att jaga sponsorer. Mer pengar behövs till cancerforskningen!

Min tandläkare ringde för några månader sedan!

Gunnar ringde mig och frågade om jag hade lust att springa från kust till kust i Sverige. Han hade en idé om en sträcka på 500 km och vi skulle dra in pengar till cancerforskningen. Det lät som helt genomförbart, tyckte jag. Vi har tidigare sprungit några marathon ihop, så nu var det bara att lägga upp ett träningsschema inför sommaren. Trevlig och kul semester, som jag ser fram emot!